Det stora äventyret
Hej mina vänner!
Nu är jag tillbaks till det normala igen efter camipingen och allting, det tog ett tag att komma in in den rätta rytmen igen.. Det har varit mycket i skolan, mycket att ta igen efter att ha varit ledig tre dagar från skolan. Jag kan nu i alla fall säga utifrån egen upplevelse att camping inte är någon för mig. Visst är det mysigt att sitta vid lägerelden och grilla och bara höra fåglarna kvittria i träden men själva processen är inte uppskattad från min sida. Kanske var det för att det var första gången och att jag hade lite otur och kom bort och att jag sen inte sov en blund i tältet och frös hela natten, vem vet.. Nu ska jag berätta hela historian eftersom det inte slutade riktigt som någon av oss trodde:)
Vi lämnade Tucson direkt efter tennisfotograferingen på tisdagen, det blev direkt in i bilen och sen "Hit the road again" Det tog oss ungefär 4 timmar att komma upp till Flaggstaff, eller "Flagg" som dom säger här. Vi kom fram sent på kvällen så det var kolsvart men jag kunde endå se snöhögarna på sidan av vägen:) Det var mycket kallare här, inte som svensk vinter, inte så kallt men kallt var det, men kallt för en som ha bott i varma Tucson i 7 månader:) Vi var alla jättetrötta och gick upp till vårat rum på hotellet Rodeway inn, man kan höra på namnet att det inte var något topphotell men det funkade:) Tidigt nästa morgon, närmare bestämt klockan 6 fortsatte vi ut mot våran nästa destination; Piraya Canyon! Det var underbart fint där uppe och varmare än vad jag trodde, ingen snö! Alla andra var redan där, vilket består av resten av familjen Brewer, min värdpappa Mikes bröder och deras familjen och även värdmormor och värdmorfar. Dom hade redan satt upp deras tält så vi gjorde också det.. Jag förskte hjälpa till så mycket som möjligt men ni kan nog gissa hur det slutade för en nybörjare:) Jag fick istället uppdraget att packa upp lunchen, det passade bättre för mig:) Vi bestämde att vi skulle ta med och lunch och gå ut på våran första hike. Jag har inte direkt hikat förrut, inte så här på riktigt så jag var ritkigt taggad och tänkte att det skulle bli lätt som en plätt eftersom jag gillar promenader men så blev det ju inte riktigt... I början var det hur fint om helst och jag var fullt upptagen med att ta så många bilder som möjligt. Vi gick och gick... och gick och gick. Det var tyst och skönt och bergen runt omkring var något helt fantastiska! Vi gick igenom floder och blev dyngsura men det torkade fort eftersom luften är så torr och solen sken, det var perkekt väder för en hike! När vi hade gått kanske 4 miles vände hälften av truppen för att gå tillbaka till tälten men envis som jag är så ville jag inte ge upp så jag, min värdsyster, värdpappa och hans bror fortsatte att vandra. Vi gick 4 miles till tills jag och Mina inte orkade mer så vi ville gå hem, vi vände men dom andr fortsatte att gå. Vi trodde att det bara var att följa vägen hem och att det skulle vara hur enkelt sm helst. Det var det också till en borjan tills vi insåg att allt ser EXAKT likadant ut och tillslut kom vi inte ihåg om det var här vi hade gått tidigare eller inte. Vi gick runt och letade men hittade inte vägen hem så efter 2 timmars letande gav vi upp.. Vi insåg att vi inte var på rätt väg alls och satte oss ner utifall att dom andra skulle komma förbi samma väg. Där satt vi för ungefär 2 timmar utan resultat, rättare sagt såg vi inte en själ komma förbi. Det började att bli mörkt och vi hade ingen mat, det var ritkigt dramatiskt:) Tillslut hörde vi en visselpipa och tänkte att det var nu eller aldrig. Vi stog upp och vinkade och ropade och tillslut kom min värdpappa och vi var räddade! Dom hade varit jätteoroliga och alla var nu ute och letade efter oss, alla grannar och dom hade även ringt polises så dom var påväg. Det var en riktigt upplevelse som jag gärna inte vill göra igen.. Men allting slutade bra ch vi var hittade igen! Vi gick och la oss tidigt, klocan 7:30 eftersom det redan var mörkt och inget mer att göra när elden var utbrunnen. Jag har aldrig gått och lagt mig så tidigt någonsin! JAg har heller aldrig sovit så dåligt i hela mitt liv, om jag ens sov någonting alls.. Mårgonen därpå åt vi frukost och sen hörde jag den underbara nyheten! Vi skulle åka hemåt en dag tidigare så inget mer tältsovande! JAg blev överlycklig innombords men såklart visade jag inget utav det:) Vi packade ihop tälten och sen var vi i bilen igen påväg till den lilla staden Page, alldeles på gränsen till Utah. Där spenderade vi natten och dagen spenderades på ett hotellrum, ett riktigt bra hotell så det var hur bra som helst. Även fast jag bara sov i tält en natt och var utan dush i 22 timmar så kändes det underbart med en riktig säng och dush! Dagen efter lämnade vi hotellet och åkte mot Flaggstaff igen. Det måste jag säge var enunderbar liten skodort som jag garanterat ska besöka igen! Det påminde om Sälen, riktigt genuint! Vi åt lunch och gick runt och utforskade staden. Sen var det dags att åka hem mot Tucson igen. Det var min camping det:) Jag är glad att jag provade på men det var nog den enda gången om jag får bestämma..
Bilder kommer inom kort:)
Nu är jag tillbaks till det normala igen efter camipingen och allting, det tog ett tag att komma in in den rätta rytmen igen.. Det har varit mycket i skolan, mycket att ta igen efter att ha varit ledig tre dagar från skolan. Jag kan nu i alla fall säga utifrån egen upplevelse att camping inte är någon för mig. Visst är det mysigt att sitta vid lägerelden och grilla och bara höra fåglarna kvittria i träden men själva processen är inte uppskattad från min sida. Kanske var det för att det var första gången och att jag hade lite otur och kom bort och att jag sen inte sov en blund i tältet och frös hela natten, vem vet.. Nu ska jag berätta hela historian eftersom det inte slutade riktigt som någon av oss trodde:)
Vi lämnade Tucson direkt efter tennisfotograferingen på tisdagen, det blev direkt in i bilen och sen "Hit the road again" Det tog oss ungefär 4 timmar att komma upp till Flaggstaff, eller "Flagg" som dom säger här. Vi kom fram sent på kvällen så det var kolsvart men jag kunde endå se snöhögarna på sidan av vägen:) Det var mycket kallare här, inte som svensk vinter, inte så kallt men kallt var det, men kallt för en som ha bott i varma Tucson i 7 månader:) Vi var alla jättetrötta och gick upp till vårat rum på hotellet Rodeway inn, man kan höra på namnet att det inte var något topphotell men det funkade:) Tidigt nästa morgon, närmare bestämt klockan 6 fortsatte vi ut mot våran nästa destination; Piraya Canyon! Det var underbart fint där uppe och varmare än vad jag trodde, ingen snö! Alla andra var redan där, vilket består av resten av familjen Brewer, min värdpappa Mikes bröder och deras familjen och även värdmormor och värdmorfar. Dom hade redan satt upp deras tält så vi gjorde också det.. Jag förskte hjälpa till så mycket som möjligt men ni kan nog gissa hur det slutade för en nybörjare:) Jag fick istället uppdraget att packa upp lunchen, det passade bättre för mig:) Vi bestämde att vi skulle ta med och lunch och gå ut på våran första hike. Jag har inte direkt hikat förrut, inte så här på riktigt så jag var ritkigt taggad och tänkte att det skulle bli lätt som en plätt eftersom jag gillar promenader men så blev det ju inte riktigt... I början var det hur fint om helst och jag var fullt upptagen med att ta så många bilder som möjligt. Vi gick och gick... och gick och gick. Det var tyst och skönt och bergen runt omkring var något helt fantastiska! Vi gick igenom floder och blev dyngsura men det torkade fort eftersom luften är så torr och solen sken, det var perkekt väder för en hike! När vi hade gått kanske 4 miles vände hälften av truppen för att gå tillbaka till tälten men envis som jag är så ville jag inte ge upp så jag, min värdsyster, värdpappa och hans bror fortsatte att vandra. Vi gick 4 miles till tills jag och Mina inte orkade mer så vi ville gå hem, vi vände men dom andr fortsatte att gå. Vi trodde att det bara var att följa vägen hem och att det skulle vara hur enkelt sm helst. Det var det också till en borjan tills vi insåg att allt ser EXAKT likadant ut och tillslut kom vi inte ihåg om det var här vi hade gått tidigare eller inte. Vi gick runt och letade men hittade inte vägen hem så efter 2 timmars letande gav vi upp.. Vi insåg att vi inte var på rätt väg alls och satte oss ner utifall att dom andra skulle komma förbi samma väg. Där satt vi för ungefär 2 timmar utan resultat, rättare sagt såg vi inte en själ komma förbi. Det började att bli mörkt och vi hade ingen mat, det var ritkigt dramatiskt:) Tillslut hörde vi en visselpipa och tänkte att det var nu eller aldrig. Vi stog upp och vinkade och ropade och tillslut kom min värdpappa och vi var räddade! Dom hade varit jätteoroliga och alla var nu ute och letade efter oss, alla grannar och dom hade även ringt polises så dom var påväg. Det var en riktigt upplevelse som jag gärna inte vill göra igen.. Men allting slutade bra ch vi var hittade igen! Vi gick och la oss tidigt, klocan 7:30 eftersom det redan var mörkt och inget mer att göra när elden var utbrunnen. Jag har aldrig gått och lagt mig så tidigt någonsin! JAg har heller aldrig sovit så dåligt i hela mitt liv, om jag ens sov någonting alls.. Mårgonen därpå åt vi frukost och sen hörde jag den underbara nyheten! Vi skulle åka hemåt en dag tidigare så inget mer tältsovande! JAg blev överlycklig innombords men såklart visade jag inget utav det:) Vi packade ihop tälten och sen var vi i bilen igen påväg till den lilla staden Page, alldeles på gränsen till Utah. Där spenderade vi natten och dagen spenderades på ett hotellrum, ett riktigt bra hotell så det var hur bra som helst. Även fast jag bara sov i tält en natt och var utan dush i 22 timmar så kändes det underbart med en riktig säng och dush! Dagen efter lämnade vi hotellet och åkte mot Flaggstaff igen. Det måste jag säge var enunderbar liten skodort som jag garanterat ska besöka igen! Det påminde om Sälen, riktigt genuint! Vi åt lunch och gick runt och utforskade staden. Sen var det dags att åka hem mot Tucson igen. Det var min camping det:) Jag är glad att jag provade på men det var nog den enda gången om jag får bestämma..
Bilder kommer inom kort:)
Kommentarer
Trackback
